Nu har vi klarat av vår muntliga franska. Gick galant (om man bortser från att jag 1. höll på att bajsa på mig för att jag var så nervös och 2. stakade och stammade av ren rädsla) (ja, så läskig är vår lärare).
Om fem minuter slutar vi i alla fall och då väntar helg och snart prao. Och mormor (of course). Verkligheten kallar, hejdå